Porto – en cool mix [RESELOGG]

[PORTO 9.10.2018]
ROBERT MAPPLETHORPES fotoutställning på Serralves i Porto var en stor överraskning. Hur är det möjligt att man kan hitta en utställning i denna klass i Europas utkant? Serralves är dock ett av Portugals främsta konstmuseer med ett högt internationellt anseende. Jag bommade Mapplethorpes utställning på Fotografiska i Stockholm år 2011, men nu fick jag revansch. Robert Mapplethorpe är en av de största fotograferna genom tiderna. Han är känd för sina svartvita, minutiöst komponerade studiobilder. Motivet var ofta homoerotik eller blommor. Hans fotografier av musikern Patti Smith är i mitt tycke hans bästa. Patti levde ihop med honom i många år och sedan var de mycket nära vänner ända till hans död 1989. Mapplethorpe dog i aids bara 42 år gammal.
       Patti Smith har skildrat deras hårda liv tillsammans i boken »Just Kids«. Hur de kämpade för att få mat och tak över huvudet. De var drömmare som ville skapa konst. Patti är både ett berättar- och språkgeni som berättar deras story. Därför är det inte förvånande att hennes bok höjdes till skyarna av kritikerna när den utkom. Roberts foto av Patti finns på pärmen till hennes skiva »Horses«.
       Ursprungligen skulle utställningen på Serralves skulle ha omfattat 179 foton, men med »hjälp« av den portugisiska pornograficensuren avlägsnades 20, och kvar blev 159 foton. Den konstnärliga chefen på museet sade upp sig från sin post efter att museet gett efter för moralisk puritanism och social konservatism. Det är inte första gången som Mapplethorpes foton har hamnat i rättsväsendets klor. År 2000 var hans konst inför domstol i Cincinnati I USA, men då vann konsten över lagen.
       I måndags för en vecka sedan gick vi till fyren Farol Senhora da Luz som ligger vid floden Douros flodmynning i Foz do Douro. Utan att ha kollat det exakta avståndet trodde jag att det var tre kilometer dit, men i verkligheten visade sig det vara sex kilometer. Totalt blev vandringen över 13 kilometer. Trots det var det en härlig dag.
       Innan inkvisitionen, som för över 500 år sedan inleddes i Portugal, utgjorde judarna en tredjedel av Portos befolkning. Efter inkvisitionen fanns endast en procent kvar. I torsdags strövade vi där de judiska kvarteren funnits. Som avslutning på rundvandringen hittade vi den trivsamma familjerestaurangen Taberna de Santo António (Rua das Vituades 32) och åt friterade sardiner med tomat och ris. Det lönar att söka sig bort från de tätaste turiststråken, för priset sjunker och kvaliteten på maten stiger. En intressant upplevelse var även följande dag då vi åt flamberad portugisisk chorizo. Korven kostade bara sex euro.
       Porto kan överraska läckergommar. Bolinhos de Bacalhau, friterade kakor gjorda av torsk, är läckra och kostar bara en euro eller lite mer per styck. De är ett perfekt mellanmål och passar bra ihop med vitt portvin.
       En eftermiddag drack vi cappuccino med Pastel de Nata – smördegsbakelse fylld med kaneldoftande äggkräm – på Majestic Café. Caféet slog upp sina dörrar 1921 och var byggt i »antik stil«, Belle Époque. Väggarna var täckta av stora speglar.
       Ribeira med de brokiga, fängslande och färgstarka byggnaderna är mysigt. Det är överfyllt av restauranger. Många av husen i Ribeira är förfallna och en femtedel av husen är övergivna. Återuppbyggnaden är dryg och dyr. Huset vi bor i är ganska nyligen totalrenoverat. Även fasaden är ny.
       Höjdskillnaderna i Porto är stora och de högsta platserna ligger 100 m högre upp än Douro. Nära floden är det platt, men annars är det hela tiden upp eller ner. Att promenera i Porto ger verkligen bra motion. [GN]

Klicka på en av miniatyrerna för att öppna gallerifönstret.
Bläddra sedan från foto till foto.

Den pastellfärgade vyn från våra fönster strax efter soluppgången lördagen den 6 oktober. Solen gick upp 7:36 och ner 19:08.

» Serralves är ett
av Portugals främsta
konstmuseer med
ett högt internationellt anseende.